Här är jag...

Mitt i livet. Nyinflyttad Uppsalabo & nybliven sambo. Med en avklarad PT-utbildning och en examen inom hälsopedagogik.

Nu då? 

Nu står jag här och det där livet ska tydligen börja på riktigt. Jag ska hitta ett jobb inom området jag är utbildad inom & jag söker för fullt. Samtidigt har jag grov ångest över den ekonomiska situationen. Att inte ens ha ett tillfälligt sommarjobb tär hårt, jag menar... Skattepengarna räcker inte direkt hela sommaren. Och att leva på sambon är inte direkt optimalt. Vi är två nu och vi hjälper varandra... Men känslan av att inte kunna stå helt på egna ben är tuff. Att behöva vrida och vända på varje krona är påfrestande. Men jag vet ju att det vänder - tack & lov. 

Jag ska dock inte sticka under stolen med att det är skönt att vara lite ledig efter en stressig vår. Jag behövde andas. Att faktiskt HINNA laga ordentlig mat. Få åtta timmars sömn/natt och känna mig utvilad när jag vaknar. Ha tid till att träna. Ha tid att bara vara och njuta lite av vardagen.

Men samtidigt så ska ju det där livet börja nu. Det är ett helt nytt kapitel i livet, och det är både spännande och skrämmande. Om en vecka har jag en arbetsintervju på min drömarbetsplats. Inte som den befattning jag önskar, men att få in foten där vore guld. Det går sakta men säkert framåt & jag håller både tummar och tår för att det ska fortsätta i samma riktning.