Ett tar vid & ett försvinner

Igår landade jag & Viktor in i Småland för att fira påsk, min födelsedag, hälsa på det 10 dagar gamla nytillskottet Asta och lilla farfar som inte mår så bra. Ska även träffa Andrea idag som jag inte träffat på evigheter. Vi ska promenera och ta igen massa tid! 

Denna helg kommer bli en bergochdalbana. Igår skrattade jag så jag grät tillsammans med familjen, var stolt som en tupp över att vara faster till två helt perfekta flickor & bara njöt av tillvaron. Om några timmar ska jag hälsa på farfar, vilket förmodligen blir sista gången. Det är så svårt att ta in att han snart inte kommer vara med oss längre. Älskade farfar. 

Ett liv börjar, ett försvinner sakta & ett ska firas för att det funnits 25 år på jorden. 

Det känns knäppt.