Jag bor just nu med min raka motsats. Jag älskar att planera, V tar alltid saker som de kommer. Jag oroar mig för onödiga saker, han lägger inte energin på saker han inte kan göra något åt. Jag snoozar, han går upp direkt. Han ser alltid det positiva i saker och ting, medans jag ibland har en tendens att gräva gropar för mig själv. Han är spontan och jag tycker om att ha kontroll. Han är verkligen typen som get up and gets shit done, och jag önskar verkligen att jag hade lite av hans egenskaper. I helgen hade jag fullkomlig pluggpanik och ångest, grät och visste knappt ut eller in. Idag när jag kom hem från jobbet (tidigt för en gångs skull) så 1. målade jag mina naglar. 2. skickade massa snapchats till folk. 3. kollade instagram enmiljonfemtonhundratjugoen gånger 4. powernapade.
.... Tror ni han blev tokig på mig då eller? Varför sitta och klaga på en sak ena dagen och sedan inte göra något åt det när man har all tid i världen? Jag-blir-så-trött-på-mig-själv.
När ska man liksom lära sig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar