Igår var dagen med stort D. Jag tog tag i saker och ting och sa upp mig med omedelbar verkan. Imorse när jag vaknade hade jag fortfarande en klump i magen; ett moment återstod. Jag skulle lämna tillbaka nyckeln till jobbet, vilket betydde att jag skulle behöva gå dit en sista gång. När ett sådant moment framkallar så mycket ångest och en klump i magen lika stor som Mount Everest, ja då är det något som inte stämmer. En kvart efter butiken öppnat var jag på plats för att lämna nyckeln och när jag gick därifrån var det med lätta steg. Mount Everest försvann på en sekund. Jag behöver a l d r i g mer gå dit.
Den här dagen har varit en återhämtningsdag. Jag köpte hem massa god frukost som jag avnjöt i sängen. Kollade på TV. Njöt av min chiabatta med mängder pålägg och mitt favoritte i favoritkoppen. Pussade lite extra på Viktor. Log. Bakade dadelbollar. Jag och Viktor åkte en sväng till stan där vi strosade omkring. Köpte massa gott vin och mat till kvällen. Vi har lagat hamburgare på älgfärs, kollat några avsnitt på favoritserien och njutit av några glas rödvin. Nu sitter vi i varsin ände i lägenheten och har lite "egentid" på varsitt håll. Han mixtrar med ett litet projekt, medan jag har slingat håret, läst bloggar, kollat flödet på instagram, funderat på julklappar till familjen och avnjutit en (okej, kanske två) dadelbollar.
Jag känner hur lyckan sprider sig i kroppen. Tänk att något har kunnat stjäla min energi så fullkomligt, utan att jag egentligen varit fullt medveten om det. Det är när man tagit sig ur det som man inser hur dåligt man mådde i det.
Imorgon ska jag sova utan att ställa någon klocka, sedan får jag se vad dagen har att erbjuda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar